Thomas, du har nästan 40 års erfarenhet av infrastruktur och logistik i en karriär som tog dig runt om i världen från USA till Indonesien och Saudiarabien innan du återvände till Kiruna för att hjälpa till att utveckla effektiva järnvägstransporter för malm. Vad förde dig till Viscaria?

Jag triggas av utmaningar och när Viscaria frågade om jag kunde hjälpa till att ta fram ett hållbart och effektivt infrastruktur- och logistiksystem så svarade jag ja direkt. Att få använda min kunskap och erfarenhet till att få vara med och utforma ett helt nytt system kändes som en riktigt kul utmaning. Vid de två andra gruvorna jag har jobbat med fanns redan system att utgå ifrån, men att starta med ett ”vitt papper”, det var för kul för att säga nej till. Samtidigt har jag, som är infödd Kirunabo, en sorts lokalpatriotism och drivkraft som innebär att jag vill hjälpa lokalsamhället att växa och trygga en bra framtid för alla nuvarande och framtida Kirunabor. Kan jag göra en insats så ställer jag upp!

De senaste åren har Viscaria arbetat hårt för att återstarta Viscaria koppargruva i Kiruna. Effektiv infrastruktur är avgörande för att göra företaget konkurrenskraftigt. Vad har varit ditt viktigaste fokus för att säkerställa att logistiken och infrastrukturen är på plats?

När man jobbar med infrastrukturfrågor får man ha med sig att det är projekt som ofta tar lång tid, kräver en hel del planering och ska finnas på plats så att de övriga delarna i processen kan byggas, det vill säga ha god framförhållning. Det är därför som vi redan har byggt en egen infart med en bro över Malmbanan, har en pilotvattenrening på plats samt elkraft som räcker till uppbyggnaden av alla anläggningar som behövs innan vi har byggt den permanenta energiförsörjningen. För att säkerställa anslutningen av vår planerade bangård till Malmbanan samt tillgången till elkraft har vi tidigt skrivit avtal om dessa tjänster med statliga Trafikverket respektive Vattenfall.

”Vi har redan tagit fram preliminära designförslag på hela kraft- försörjningen, vatten- och avloppsystem, uppvärmning och transporter på området.”

Det pratas mycket om Malmbanan, som är avgörande för att transportera järnmalm och gods till utskeppningshamnarna i Narvik eller söderut till Luleå. Vad är Viscarias plan för att så småningom transportera de tusentals ton kopparkoncentrat och järnmalm?

Viscaria kommer att producera 140 000 ton kopparkoncentrat och 450 000 ton järnmalmskoncentrat årligen. Allt detta är tänkt att gå på järnväg eftersom det är så mycket hållbarare och effektivare än transporter på gummihjul. Vad gäller järnmalmen så kommer den mest troligt att gå norrut eftersom det är logistiskt sett mest effektivt samt att Narvik är Europas största utskeppningshamn av järnmalm. Vad gäller kopparkoncentratet finns möjligheten att antingen köra söderut direkt till smältverket i Skelleftehamn, eller norrut till Narvik och vidare med båt till smältverk inom EU. Kapacitetstillskottet från Viscaria uppgår till ett tåg per dag, fem dagar i veckan eller uttryckt i procent, ca tre procent av vad som i dag transporteras på Malmbanan vilket på intet sätt ska innebära några problem enligt varken Trafikverkets eller våra egna analyser.

Det finns också andra infrastrukturfrågor som ska hanteras, till exempel el och vatten. Vad är din plan?

Vi har inom infrastrukturavdelningen tagit fram preliminära designförslag på hela kraftförsörjningen, vatten- och avloppsystem, uppvärmning, transporter på området etc som endast slutgiltigt behöver stämmas av med behovet från vår gruv- och processavdelning samt det miljötillstånd som vi planerar ska komma under våren 2024.

Många mindre gruvbolag runt om i världen har misslyckats eftersom de har underskattat den kritiska betydelsen av infrastruktur och logistik för att kunna bryta på ett kostnadseffektivt sätt. Kommer Viscaria att vara redo?

Vår företagskultur, en bra blandning av människor och erfarenheter, våra samarbetspartners och med ett stort hjärta och driv så kommer vi att fixa detta! En fördel är att vi har tre av Sveriges största gruvbolag i vårt närområde som vi kan jämföra oss med, samt att människorna och samhällena i Malmfälten och Tornedalen är vana och vet vad det innebär att stödja och leverera till en effektiv gruvindustri.